måndag, november 21, 2005

Den åttonde dagen: osar uncet

jag är utsatt för fegt förtal och smutskastning på en helt annan sida. en man utan ansikte i labbets redaktion talar med kluven tunga - kan vara av släktet snyltbagge. på tisdagens morgonmöte vill jag att vi utför en utpekningsritual. alla tänker på möjliga straff under natten för den fule skribenten som dragit alla i smutsen. innan mötet ber jag om ett förmöte där mina stödgrupp kan formera sig runt mig.

här nedan brevet. samt min försvarskör.

…Men vad vet fröken Bärfis? Hon skapar egna "sanningar", sådana som tillfredsställer någon perfid längtan som hon bär inom sig.

ja, vad sorts kunskap har en bärfis? söker bland de främmande orden: perfid, vad betyder det? gemen, lömsk, illvillig. jaså jaha. hm. är det så jag ter mig för den andre?

Längtan efter vad? Fan vet! Fröken Bärfis påstår sig vilja avslöja hemligheter hos oss andra, men lyckas nog bäst med att röja sina egna dolda begär och förträngda behov.

jag varken vill eller längtar. jag följer blott min natur. jag ser det jag ser och talar som logisk följd av mina ögons sysslande med yttervärlden. utan krusiduller eller censur. jag bär mitt eget ok. när skulle jag påstått mig hysa en önskan att avkläda er de hemligheter ni bär på. de är era helt egna. dumheter. er manipulative bror har tutat i er detta. inte heller har jag några dolda begär eller förträngda behov att kokettera med.

Stackars fröken Bärfis – så många artfränder och ändå så ensam! Vi känner inte igen oss; vi förstår inte Bärfisens omvärldsbeskrivning. Månne lider hon av perceptionssvårigheter. (En finkänslig omskrivning för mytomani.)

här finns ingen synd och ingen stackare. möjligen talar ni i egen sak. jag anar en önskan hos er att bli avslöjad av mig. och besvikelse för att jag blundar för er. i era djup får ni klara er utan mig.

jag är inte här för er skull, endast för min egen. mitt minne är kort och mina motiv föränderliga. jag är ingen alls och saknaden efter mitt själv är svår och isolerande. jag söker i varje vrå av er teater och nyttjar er blott för mina egna efterforskningar. när världen blir grå och hotfull målar jag den i de finaste färger. (jag ska måla hela världen lilla mamma). men inte ljuger jag.

vad gäller er intellektuella kapacitet och fattningsförmåga, de har aldrig imponerat på mig. att ni inte begriper er på mina studier är sålunda fullt begripligt.

Eller är hon bara elak, hatisk, så förfärligt självförnekande och självförgörande att enda sättet för henne att hålla sig flytande är att sänka andra? Det lämnar vi åt sakkunskapen.

här svarar en sakkunnig, min terapeut mats (persbrandt) för mig.
– bärfis är ett mycket levande och lekfullt exemplar av sin art. helt fantastisk. en av de allra finaste faktiskt. ett praktexemplar. hon är riktigt rar. angående hennes flytförmåga vill jag tillägga att den är obefintlig. hon flyter inte ens i saltvatten. hon simmar bäst under vatten med de andra delfinerna. de arter som befinner sig nära eller ovan ytan har jag rått henne att undvika i största möjlig mån.

Atalantelab tar emellertid starkt avstånd från fröken Bärfis fabulationer. De saknar all förankring i både verksamheten och verkligheten. Skäms på sig! Imorgon vaknar vi till en ny dag, utan lögner, misstro, avundsjuka, självupptagenhet, missunnsamhet, förtal och annat elände. Fan tro't! Men vi försöker åtminstone. Att göra något mer än att vakna på morgonen, lyfta pennan och snacka skit om andra. Det du, frkbarfis! /Redaktionen

jag tycks reta upp er. ni är fräck och anklagande i er ton. er andedräkt är frän och uncen. inte len av värme som min. om ni lider av ömhet eller svullnad i någon tå kan det bero på att ni trampat snett. eller illa. jag önskar god tur angående era önskningar inför morgondagen. era dagar tycks mig fyllda av elände. min förträfflige terapeut har några tider kvar att fördela. jag förmedlar gärna kontakt.

här tar ordväxlingen mellan de stridande slut för dagen. bärfis har försökt hålla sig i sadeln länge nu, men så tappar hon balansen och faller av. solar plexus träffas och all luft går ur henne. osäkerheten lägger sig ånyo som en flottigt fuktig fetfläckad matta runt hennes bröstkorg. hör hennes ynk. stackars liten. så beroende av de andras acceptans och bekräftelse.bah!

på tisdag tänker jag vara glömsk. vad menar du att jag har glömt, janne? är det ingen som tycker om mig längre? efva wictoria? vad gör jag för fel? kan någon svara? eller älska mig? eller nåt annat. vad som helst. bara jag får finnas. vara till. och fortsätta leta efter mig själv i vrårna bland dammråttorna på er teater i några dagar till.